Till er alla...

Ett Riktigt Gott Slut på det Gamla Året och framför allt 

önskar jag er Ett Riktigt Gott Nytt År 2012!

Året 2011!

Mening
Allt har en mening, dimhöljd och ner i kaninhålet

Vill jag veta varför karman har testat mig så hårt

Den vilda dansen som slitit själ o tanke i trasor

Starkare och på fötter, rustad för kampen

Skörare och räddhågsen att bli sviken o sårad

Inte så många kärlekar kvar kanske att bränna

Riskerar trots det att låta hjärtat sända frågor

Brännskador trotsa ett litet tag till
Fuskpoeten


Den som verkligen känner mig eller som för all del följer mig i denna blogg, vet att jag i grund och botten är en stor känslomänniska. En tänkare, en varm själ som vill alla väl men som också är väldigt sårbar. För mig är det väldigt viktigt att få göra att riktigt avslut, eller bokslut om man så vill, på det år som precis är på väg att ta slut.

En summering helt enkelt. Och som vanligt när jag skriver så gör jag det mest för min egna skull men om det även kan komma någon annan till nytta i något hänseende så blir jag mer än glad.

Året 2011! Ett år som tog över en historia som började långt innan, ett år som för mig började som ett stort frågetecken. Mitt hjärta brann av kärlek, en längtan och mina känslor var inriktade på ett mål. 2011 var ett år som för mig tog sin början på ett trevande och osäkert vis.  I mitt inre fanns en väg utstakad som jag ville gå på, men jag ville inte gå den vägen ensam. Mitt önskade sällskap var för mig i början av året självklar.

Hela första halvåret bollades jag mellan förhoppning och förtvivlan. Jag tog mycket stryk av detta i mitt inre. Men mina känslor var starka och min tro på detta likaså. År 2011 har för mig varit ett mycket svårt år för mig som har satt hela min tillvaro på sin spets. Att älska, att vilja och att brinna för något. Något som man sedan blir avklippt ifrån på ett fruktansvärt vis. Det mest fruktansvärda vis man kan tänka sig.

Jag minns dagen som den vore igår då jag fick "kniven" rakt in i mitt hjärta. Jag minns att jag dom första 10 minuterna efteråt genomgick en känslomässig förvandling där kärlek blev till hat och hoppet blev till aska. Självklart pratar jag om en kvinna. En kvinna som jag älskade och som var min bästa vän. Men det var inte riktigt vi, därav min osäkerhet kring hela våren. En försommardag kom så beskedet jag haft mardrömmar om. Hon har valt en annan väg, en annan man. Och det är denna man som berättar det hela för mig.

Mitt golv som jag står på försvann under mina fötter, mitt sinne blev svart och min själ och hjärta blödde ymnigt. Det fanns bara en tanke i mitt huvud då. Ta dig härifrån så snabbt du bara kan! Klipp allting från det gamla. Och det gjorde jag! Jag gick aldrig tillbaka till mitt arbete efter denna dag!

Att bli så sårad i själen att man tvingas fly från sin tillvaro men att man också i denna situation tvingas ta tag i livet och vända riktning helt och hållet. Att bryta från allt gammalt och börja bygga upp något nytt, inte för att man vill utan för att man tvingas till det. Helt enkelt för att orka leva vidare med de öppna sår man fått i sin själ. Det är något bland det svåraste som finns! Och det är något som år 2011 bjudit mig på.

Helt utan ett nytt arbete sa jag upp mig med omedelbar verkan. Med hjälp av mitt fack fick jag totalt oväntat  ett avgångsvederlag utbetalt. Och visst kändes väl det som en viss seger. Och visst är pengar bra att ha men de ger ingen som helst lycka och där stod jag i mitten av året, utan jobb, utan tro och med ett blödande inre.

När det är som jobbigast här i livet och när tillvaron känns som mest skadad. Ja, då träder det ofta in andra krafter i kroppen. Jag var med om det redan 2009, när jag hjälpte min son genom sitt helvete i skolan och även i år kom denna sida fram hos mig. Jag gav mig helt enkelt fan på att INTE luta mig tillbaka och tycka synd om mig själv, utan jag började direkt att målmedvetet och intensivt söka nytt arbete.

Jag visste vad jag kan och jag hade en fundering kring vad jag ville. Med detta som roder sökte jag jobb. Och jag sökte många jobb, vred och vände på mitt medföljande personliga brev i ansökningarna för att det skulle bli så bra som möjligt. Att få ett nytt jobb var en milstolpe för mig i arbetet med att skapa en ny tillvaro. Och utdelningen lät inte vänta på sig. Idag är det snabba ryck när man söker jobb, i alla fall vad det så för mig. Mina dagar blev fyllda med en administrativ del då jag skickade iväg CV och en del då jag gick på intervjuer.

I 14 dagar var jag arbetslös! Sedan började jag på mitt nya jobb. Jag hade lyckats vända min tillvaro och sanera den ifrån allt som påverkade mig negativt. Jag hade börjat på "ett nytt oskrivet blad". Idag har jag knappt någon kontakt alls med min gamla arbetsplats. Ett tag under året var jag även inne på att flytta. Men så tänkte jag "Nej, detta är min stad och här vill jag bo". Och så fick det förbli.

Så vad lärde jag mig under året då? En hel del faktiskt, tyvärr ganska tråkiga saker. Var alltid på din vakt, den du minst anar har en kniv i bakfickan. En riktigt vän finns där även för dig i svåra tider. Var alltid ärlig i dina avsikter och säg vad du vill. Livet är alldeles för kort för att lägga energi på något som inte ger dig något tillbaka. Och det kanske finns en mening med saker som händer trots allt.

Dessa ord får avsluta mitt 2011 och välkomna 2012. Låt oss hoppas på en glädjerikt år!


Jag önskar er alla ett riktigt Gott Slut och Ett 
Fantastiskt Gott Nytt År!

Mardrömmar, ett sätt att bearbeta!

Nyss vaknade jag med ett ryck. Drömmen jag nyss haft började direkt att suddas ut långt, långsamt. Detaljerna ifrån den i alla fall. Efter en stund kommer man bara ihåg fragment ifrån drömmen. Det jag minns är huvudtemat i drömmen, vilka det handlade om. Och naturligtvis känslan ifrån drömmen. Det var den som fick mig att vakna!

Den hemska känslan. Nyss var det en mardröm och kännetecknandet för det är enligt mig att drömmen ger en känsla av skräck, rädsla, sorg, ilska eller någon annan känsla man upplever som starkt negativ. Människan är otrolig! Jag är helt säker på att mina drömmar handlar om att jag bearbetar upplevelser. Och då menar jag inte saker som en stressig dag på jobbet eller liknande, Nej det handlar om saker som är hjärtgripande och som fått dig ur balans i livet. Nyligen eller bakåt i tiden.
 
Minnena blandas med tidsperioder spridda över hela levnadstiden. I min dröm nyss så förutom huvudpersonerna så dök gamla grundskolekompisar upp i nya roller men med samma egenskaper som dom hade då under skoltiden. Allt mixas samman till en otrolig historia men ändå inte så otroligt så den inte skulle kunna hända i verkligheten. Fast inte med personer från hela ens livstid då så klart. Nu har jag skrivit en stund här och drömmen har bleknat rejält. Det jag endast kommer ihåg starkt nu är bilden i drömmen som fick mig att vakna! Och naturligtvis min känsla som jag kände i drömmen då jag såg detta. Gång på gång i olika sammanhang spelar grundtemat (som är baserad å en verklig upplevelse) upp i drömmar eller tankar som även kan infinna sig under den vakna tiden. 

Naturligtvis handlar det om den senaste upplevelsen som man känt som oerhört jobbig och som påverkat väldigt negativt. Den upplevelse som dagligen gnager i huvudet på det ena eller andra viset. För kort eller lång stund. Hur länge det skall behöva vara så, ja det har jag ingen aning om. Men däremot vet jag väldigt väl hur det kommer kännas när mitt inre bearbetat upplevelsen helt färdigt. Det kommer kännas som en befrielse och som en födelse på nytt.

Är inte riktigt 100

Redan under de sista juldagarna kände jag att det var något på gång i kroppen. Jag nös och hade snuva och under måndagen frös jag ordentligt. Kanske det möjligen var lite feber till och med. Men jag var ändå inte såpass sjuk så jag var tvungen att vara säng liggande. Och fullt i jobb kalendern hade jag med.

Som tur är har jag möjlighet att kunna jobba hemifrån. Så tisdagen jobbade jag hemma från köksbordet. Det kändes helt ok att jobba så trots att jag kände mig sjuk. Faktum var att dagen blev hektisk i alla fall och datorn stängde inte av förrän efter 17. Jag fick gjort det som var planerat och idag tänkte jag åka till mitt arbete istället och jobba där.

Men igår kväll var jag en sväng ner till mataffären och när man kommer ut så och rör på sig, ja då känns det om man är frisk eller ej. När jag kom hem kände jag mig helt slut trots att jag inte vart borta länge.

Så kom dagens morgon och jag tog och åkte till min arbetsplats i alla fall. Men det tog inte lång stund innan jag kände att det var extra krävande att sitta där och jobba mitt ibland allt "liv". Runt om mig sitter ju supporten och alla samtalen bildar någon sorts ljudvägg som kändes jobbig eftersom jag redan innan kände mig seg i skallen.

Jag gjorde klart installationen jag hade på schemat och sedan använde jag min lunchrast till att åka hem istället. Eftermiddagen har jag fortsatt att arbeta med eftersläpande dokumentationer som måste göras. Redan idag så har jag bestämt mig för att jobbet kommer ske hemifrån med. Jag har helt enkelt inte tid att vara sjuk. Men när man har möjlighet att kunna sköta sitt arbete hemifrån så funkar det att jobba i alla fall. Lite Alvedon och man hänger med igen.

Fredagen skall jag ha ledigt så det blir en kort vecka att arbeta och i vanlig ordning flyger dagarna fram. Några dagar kvar bara på detta året som vi sedan kan kalla historia. Men mer om den historien i kommande inlägg.

Like a Ferris Wheel

En annan Annandag!

Idag är för mig en dag då jag är urtrött på julmat och jag har slängt det som jag hade kvar i kylen. Faktum var att jag inte åt någon julmat igår heller förutom resterande biten av julskinka som fans var. Det är nu man drömmer om spaghetti och köttfärs sås, Tacos eller varför inte någon typ av stek.

Till råga på allt har jag känt mig aningen förkyld i helgen. Täppt i näsan. Så bilen den har fått stå och vila sig ett par dagar nu. Jag hade tänkt åka och tvätta den men har faktiskt inte vare sig orkat eller haft lust. Däremot har jag fått ro denna julhelgen. Att bara få vara och göra precis vad man vill.

Man kan säga att jag har haft själavård denna helgen. Och det är mycket viktigt att unna sig med jämna mellanrum. Allt för att få en balans till stress och krav.

Jag har verkligen märkt på mina 2 katter att dom varit väldigt nöjda över att haft mig hemma här. Emellanåt ligger dom och slickar och ger varandra ömhet. Men så slår det plötsligt om till lek för den lilla katten och då vill hon brottas. Och det vill inte det äldre katten. Det är där jag kommer in i bilden. Den äldre katten håller sig nämligen i närheten av mig hela tiden för hon vet nu vid detta laget att jag "skyddar" henne och motar bort den lille bråkstaken.

Idag har jag även haft en "ekonomimorgon" vilket innebär att alla räkningar är betalda. Dessutom så har jag fått min sista inkomst för 2011 nu så så jag satt för skoj skull och räknade lite på skatten. Jo, jag gillar det där med ekonomi faktiskt. Och jag gillar att ha ordning på min ekonomi. Gärna ligga steget före hela tiden. Men pengar betyder inte på något vis lycka för mig, men avsaknaden av pengar däremot påverkar mig, och säkert många andra, negativt. Jodå, jag lär få tillbaka en slant på skatten :)

Nu väntar 3 dagars arbete och sedan är detta året slut. Ett djävla skit år om du frågar mig! Även om vägen nu börjar ge mig nedförsbacke. Så på med bältet, för nu kör vi!

Lova dig själv något du kan hålla...

Om precis en vecka så har tiden slagit över till 2012. Och redan nu så går vi emot ljusare tider igen. Visst är det skönt?

Men så funderar jag kring det där med nyårslöften. Undrar egentligen vart hela den idéen med nyårslöften kommer ifrån men samtidigt så är det ju en perfekt dag att inför sig själv avge något löfte, eller som jag mer ser det. Sätta ett mål!

Tyvärr brukar alla mina löften hålla en stund för att sedan brytas. Ofta ganska omedvetet också. Undrar just om jag skall avge något löfte denna nyår. Mitt år har ju innehållit massor redan som det är, utan av jag gav några löften förra nyår.

Men jag tror nog att jag skall försöka mig på ett löfte denna gången i alla fall. Däremot skall jag för mig själv behålla vad löftet egentligen handlar om. På det viset behöver man ju inte stå till svars inför andra människor om det går åt pipan.

Löftet skall ju dessutom endast innefatta dig själv och ingen annan person får ingå i löftet. Det måste ju vara ett löfte som man kan uppnå och klara av. Så även om jag önskar en massa så gäller löftet bara mig själv.

Jo, jag vet redan nu vad löftet kommer innebära men jag har inte avlagt det ännu och som sagt så kommer jag inte berätta för någon om det. Men lyckas jag så är jag säker på

att det kommer märkas, MYCKET!

En god jul...

När jag tittade ut genom mitt fönster imorse så kunde man lika gärna tro att det var midsommar afton. Med tanke på vädret alltså. Solsken, ca 10 plus och grönt gräs. Någon julstämning med dom förutsättningarna är svårt att få.

Min julafton har som alla andra dagar flugit iväg. Min son har varit hos sin mamma hela tiden så det där med "firande" det är inget jag gjort idag. Jag valde helt enkelt att stanna hemma. Utan tomtar, gran eller julklappar. Självklart fick min älskade son julklapp men det var i form av en insättning på hans bankkonto.

Det kanske låter som jag har en tråkig jul och kanske jag med hade uppfattat den som det om jag haft stora förväntningar kring denna afton. Men jag har inte förväntat mig någonting alls och därför har det under hela veckan känts ganska skönt att slippa delta i all julstress.

Två andra som verkligen uppskattat att jag vart hemma är mina kissar. Dom har hela tiden vart i min närhet under hela dagen. Helt otroligt att dom kan sova så som dom gör. För det är inte många timmar på dygnet som dom är alerta.

Men en av dom kommande dagarna skall jag åka till lilla mamma och äta lutfisk. Det är något som jag har med mig sen barnsben. Fast när jag var liten så gillade jag inte fisken utan nöjde mig med endast sås och potatis. Det brukar bli en dag om året som jag äter lutfisk och det är vid jul.

Jag har aldrig lagat lutfisk själv någon gång. Varför vet jag faktiskt inte. Det är nog dags att göra det snart kanske för det vill jag äta kring jul i många år till.

God Jul!

Från Mig Till Er Alla!

Önskar jag en riktigt God Jul!

Det luktar gott!

Denna dagen har vart en problematisk dag rent tekniskt på mitt arbete. Installationen gick ett steg framåt hela tiden med sakta steg bara för att stöta på nya problem. Det handlar om datasäkerhet vilket ibland ställer till hinder för de system man skall installera.

Dagen avslutas på ett underbart vis med lukt av jul. Nämligen lukten av ny griljerad julskinka. Skall ta och smaka lite nu tänkte jag. Det får bli min middag idag för jag orkade inte laga nån.

Imorgon kör vi igen, sista dagen innan jul uppehåll... 

Dagens sanning!

Idag kom tomten till jobbet!

Tomten som kom idag var klädd i gul tomtedräkt, mitt företags logo färg. Och jag fick den bästa julklapp jag någonsin fått från en arbetsplats. Nämligen en box med juldelikatesser. Vad kan passa bättre en tid som denna!?

Vilken skillnad emot förra årets julklapp ifrån arbetsgivaren. Nu skall man väl komma ihåg att det där med julklapp inte är en rättighet utan mer en kutym i arbetslivet. Ett sätt för arbetsgivaren att sprida glädje och få arbetstagaren att trivas.

Det där hade min förra arbetsgivare totalt missat!
Värdeord vet nog säkert de flesta av er vad det är för något!? De talar om vad som har värde och kvalitet i våra relationer.

Egentligen fånigt att dessa skall behöva finnas men dom finns i alla fall inom många företag. Förra julen tog min dåvarande arbetsgivare detta på så stort allvar att man lät trycka upp örngott med dessa värdeord tryckta på tyget. Ett efter ett slogs dessa sedan in i paket och delades ut till personalen några dagar innan jul. ETT örngott per man!

Vilket hån! Dom var inte ens vackra i färgerna. Själv missade jag denna "julklappsutdelning" eftersom jag var upptagen med jobb inom en annan avdelning. Men jag brydde mig aldrig om att be att få någon heller. ALLA var grymt missnöjda! Det hade vart bättre om dom hade skippat julklappen helt och hållet.

Man skall komma ihåg att ett företag är inte bättre än vad sin personal kan prestera och det är personalen som gör företaget.  Den lojaliteten min förra arbetsgivare kunde fött vid det tillfället hade behövts nu i den svåra ekonomiska situation man nu befinner sig i!

Djuren, våra bästa vänner

Sedan ett tiotal år så har jag haft katter i mitt hem. För ett kort tag började det med en katt men då jag och sonen varje dag lämnade hemmet så stod den illa katten där innanför dörren och tittade bedjande på oss om att stanna kvar hos henne. Det var så uppenbart att hon kände sig ensam om dagarna när hon var själv. Dessutom var hon ju inte många månaders gammal heller.

Detta gjorde ont att se i mitt lilla hjärta. Jag som alltid varit djurvän sedan barnsben, jag hade till och med drömmar att bl veterinär en gång i tiden. Lösningen på situationen var att skaffa en katt till som gav den första katten rejält med sällskap då jag och sonen inte var hemma. Det fungerade bra i många år och våra katter ja dom var de bästa vännerna.

Men så kom sommaren i år, sommaren 2011. Den andra katten, som var äldre än den första och hette Vilma, började smalna av väldigt snabbt och katten hade svårt för att äta. Tiden gick och jag försökte allting för att hjälpa henne. Till slut var det bara en sak kvar och det var att åka till djursjukhuset. Vilma jamades ogillandes i sn bur hela vägen till sjukhuset. Det var som om hon kände på sig att något var i görningen.

Hon blev inlagd där ganska om gående och när jag satt där i väntrummet så jag andra djurägare som var ledsna. Jag förstod på deras sätt att vara att dom mist en fin vän i from av ett djur.

Dagen efteråt kom jag tillbaka till djursjukhuset och efter en lång väntan blev jag inkallad till veterinären. Vilmas mage var full med cancer och det fanns inget man kunde göra åt det. Med denna vetskap och med en faktura på 6700 kr i handen lämnade jag sjukhuset. I det läget hade jag svårt att förstå vad som hänt. I bilen utanför satt min son och väntade.

- Vart är Vilma frågade han.

Med gråten i halsen och med darrande röst svarade jag.

- Hon är borta och kommer inte mer.

Väl hemma igen så sprang den andra katten (Snuff) runt och letade efter sin gamla kattvän. Det var en sådan hemsk syn att se. Genast förstod jag att vi hamnat tillbaka till ruta ett gällande hur katten skulle ha det om dagarna när vi var borta i jobb och skola.
Det var bara att inse att vår katt där hemma behövde en ny vän att ha under dagarna. Detta mynnade ut i att under sommaren så kom lilla Cissi till oss.

Hon var och är en svårskrämd och busig katt och detta var vår dåvarande katt inte van vid. Där emot fick hon annat att tänka på och sorgen efter den katt som dog försvann snabbt. Lilla Cissi har i många saker tagit kommandot här och det märks nu att hon trivs med oss.

Jag har börjat läsa lite om kattungar. Cissi är snart könsmogen och bör man sterilicera dom. Men jag har funderingar på att avvakta med det och faktiskt låta Cissi få en kull ungar. Det är lite av en dröm faktiskt, att få små, små kattungar liggade där i en låda totalt hjälplösa men ack så gulliga.

Undrar bara om alla hankatter som springer här utanför verkligen är kastrerade. Tiden får utvisa….

Bonde söker…

Har ni kanske som jag följt TV4 serien "Bonde söker fru"? Vecka för vecka har man intresserat över hur det skall gå för dessa bönder. Ibland har man skämts å deras vägnar men man har även glatts över deras lycka att finna det dom sökte. 

Serien är nu slut. Avslutningsavsnittet handlade om hur Per-Olov fick sin Louise till altaret i kyrkan för ett giftermål. Många var ni säker som såg detta och blev berörda. Självklart så även jag…   Men.

Det vi ser i TV är en sak har jag förstått och det bönderna upplever själva i sammanhanget är en helt annan. Dom blir puschade och på hejade att göra saker dom kanske inte skulle gjort i vanliga fall. Utan det är TV4 som vill att dom skall agerade på det vis som ger bäst TV.

SJÄLVKLART önskar jag det nygifta paret lycka till… och jag hoppas verkligen att det bröllopet gjorde v kärlek och inte av berömmelse eller uppmärksamhet. Vad jag förstod så var det TV4 som stod för den största kostnaden gällande det bröllopet. Men trots det så hoppas jag verkligen att paret stabiliserar sig och att allt bli och är bra i slutändan.

Jo, jag har faktiskt följt denna såpa på avstånd via TV4play. Den bonden som jag själv kände mig närmast var faktiskt den lesbiska tjejen Johanna. Hon hade underbart fins tankar om hur hon ville det skulle vara. Och hon brydde sig inte ett dugg om att det var TV inblandat i bilden utan hon körde sitt egna race ändå. Det gillade jag… 

Tyvärr fann hon ju ingen partner. Men ärligt så tror jag inte chansen ökar bara för man är med i en dokusåpa tv som "Bonde söker fru". Det handlar om helt andra saker. Även om deltagandet i programmet var ett steg i rätt riktning. Det handlar om att låta sig vara i miljöer där det finns möjlighet att träffa mycket folk.

Det kan vara på krogen naturligtvis, men många tröttnar på atmosfären på krogen ganska snabbt. Så vad återstår? Ja, som bonde jobbar man ju hemma så arbetet är inget bra alternativ att få möjlighet att träffa fler människor. Men kanske någon typ att hobbyverksamhet kan göra susen. Något där man kanske går i någon sorts kurs tillsamman med andra.

Min tanke är att endast möjligheten att försätta sig i situationer där man träffar mycket människor även höjer möjligheten att faktiskt träffa någon som man får känslor för. För det finns en väldigt dålig chans att han eller hon kommer att knacka på din dörr.

Nej, ut i vimlet! Träffa medmänniskor… det tror jag är det bästa receptet på att finna lycka och kärlek. 

- Om jag följer som jag lär? 

Nej, tyvärr.. är själv väldigt sällan ute. Men så är det, allting har sin tid!

Glöggen heter Blossa!

Kanske du är som jag? Ja, att du inte gillar den där vanliga söta glöggen som alla dricker!? Jag tycker den är alldeles för söt och sliskig. Men Blossa har kommit ut med två olika glögger, jag har bara smakat den ena än så länge (den med rom smak) och den var jättegod. Den andra kommer nog väl till pass nu i helgen.

Blossa Trestjärnig Glögg Spetsad med Rom (nr 96518)

Smak: Mycket söt, eldig, kryddig smak med inslag av arrak, sultanrussin, apelsin, kanel och ingefära. 

Blossa Trestjärnig Glögg Spetsad med Cognac (nr 96517)

Smak: Söt, eldig, kryddig smak med inslag av mörk choklad, russin, kardemumma och kryddnejlika, ton av cognac. 

Trevlig helg!

Önskelista!

Jag läser ett Twitterinlägg från Hanna Hellquist och hon skriver; "Älskar önskelistor! Älskar att bli påmind om att nej, jag har faktiskt inte redan allt". Och jag tänker efter vad hon faktiskt skriver för att se om jag tycker likadant.

Jag kommer fram till att jag inte håller med henne i vad hon skriver. Eftersom att om jag skulle sätta mig ner och skriva en önskelista så kommer jag ganska snabbt att inse att jag redan har allt. Och det jag önskar mig idag absolut inte är av materiell karaktär. Min önskelista skulle kunna se ut så här:

• Lycka resten av livet
• Bra hälsa
• Ett bra liv för min underbara son
• Ett knippe nya vänner
• -15 kg på vågen

Ganska snabbt märker jag (och säkert du med) att ingenting av det jag önskar mig finns att tillgå i någon affär och allihop är dessutom helt gratis. Det var väldigt längesen jag önskade mig någonting i julklapp. Och faktum är att jag heller inte är noga med att överhuvudtaget få någon julklapp.

Julen är till för barn tycker jag och jag önskar att varje barn får uppleva julen som jag själv fick uppleva den när jag var liten. Att känna frustrationen över att tomten inte kommit än. Att titta på Kalle Anka kl 15. Äta julgröt och julskinka och självklart få dricka så mycket julmust man vill.

För oss vuxna betyder julen något helt annat tycker jag. Att få glädjas över att göra något barn man älskar riktigt glad och nöjd under julen. Och att skämma bort sin käresta genom att ge mycket av mig själv till henne. Julen betyder mat, tända ljus, doft av glögg och gran. Så är en lyckad jul för mig...

Det blir...

Många inlägg kring mitt arbete just nu, och vad vi sysslar med om kvällarna. Det kanske inte riktigt min avsikt. Men man skriver ju om sina egna upplevelser i en sådan här blogg och då blir det så. Varför? Jo, för att det dominerar min tillvaro just nu.

Rent privat brukar lördagen gå åt till återhämtning och söndagen går till städning och fixa här hemma... Ja så var den helgen slut! Men mig gör det inget, eftersom jag trivs med mitt jobb och mina kollegor. Och dessutom möjligheten att emellanåt kunna jobba hemifrån.

Faktum är att då man jobbar hemifrån så är man mer ostörd vilket leder till att man blir grymt effektivt en sådan dag. Det negativa är som ni säker vet, det sociala. Att kunna bolla "problem" med kollegan och efter det lösa dom. Snabbt och enklare.

Självklart spelar hela den sociala biten in med. Att känna tillhörighet, och känna pulsen "där inifrån". Men emellanåt så tycker jag det är helt ok att jobba hemifrån. Imorgon ar jag tre installationer att klara av och det kommer täcka hela min dag.

Dessutom är det jobb som jag fakturerar själv och måste erkänna att när jag sedan kan se dessa faktureringar så är grymt tillfredsställande. Tänk, i mitt gamla jobb pratade vi aldrig pengar, vilket också ledde till kostsamma insatser i verkligheten. Idag tänker jag bara kronor hela tiden. Och det passar mig bra, för det är ju precis så vi själva ser på vår egen ekonomi. Eller hur?

Kroppen

Visst är den fantastisk så säg!? Den är din "förpackning" som du lever ditt liv i. Men det är också kroppen som gör dig äldre, inte själen. Eller hur?

Många är vi som är 40+ men som känner oss yngre i själen. Men det är kroppen som sätter gränserna. Utseendet, möjligheterna och så vidare. Jag tror säkert ni förstår.

Jag skall nu berätta för er om en egendomlig händelse som jag faktiskt just i denna stund även upplever. Jag tror jag skrivit om det i nått inlägg innan och ni som läst där får se detta inlägg som en fortsättning på det föregående inlägget.

Jag hade precis börjat mitt nya arbete och var naturligtvis själaglad för detta. En månad i detta nya hade förflutit. En helg mellan en lördag och söndag så sov jag oerhört hårt och gott. Men när jag vaknade på morgonen så kändes det som om jag hade nackspärr. Det kan man ju faktiskt få om man ligger lite konstigt där mitt ibland kuddarna så jag tänkte inte så mycket på det.

Men nack värken spred sig ner i min vänsterarm. Och det gjorde det på ett vis som gav mig en otrolig smärta. Naturligtvis kände jag mig orolig, eftersom jag aldrig innan hade vart med om något liknande. Jag gick till en läkare. Han sa att säkerligen så hade jag under en natt legat konstigt och på grund av det så hade någon nerv kommit i kläm. Men han försäkrade mig om att detta inte var farligt och skrev ut någon typ av "sockertablett" emot smärtan.

Jag jobbade vidare precis som vanligt och den enda som visste om något kring min smärta var min mamma. Till saken hör att smärtan tilltog något ohyggligt i min vänsterarm. Och eftersom jag är vänsterhänt så blev jag ganska "handikappad" på grund av detta. Det märktes speciellt i det fall så jag skulle skriva min namnteckning någonstans. Jag kunde ju knappt skriva överhuvudtaget.

Men i mitt arbete vara detta ingenting som gjorde något. Eftersom där skrev jag aldrig för hand. Men många var dom dagarna då jag åkte hem i bilen med en otrolig smärta i min arm.

Att det var någon nerv som var inblandad (som även läkaren sa) var det inget tvivel om. Men trots smärtan så stålsatte jag mig och åkte till mitt arbete. För till saken hör att jag skulle haft lika ont hemma som att jobba. Så varför stanna hemma?

Bultande smärta ut i min vänsterarm tillhörde plötsligt vardagen och värst var det när jag satt i bilen och åkte hem. Tänk, detta tilldrog jag mig på en endaste natt då jag sannerligen legat konstigt med armen i nått felaktigt läge.

Tiden gick, och jag gick vid ett tillfälle till en alternativ behandling. Behandlingen handlade om akupunktur. Jag gick till en kille jag på omvägar visste om. Jag visste att han var duktig i det han gjorde och faktiskt så var nog hans behandling vändpunkten i min smärta.

Jag blev inte botad direkt men på någon vis började smärtkurvan i alla fall gå åt andra hållet. Idag, många månader senare har jag ingen smärta kvar. Däremot har jag en nedsatt känsel i min vänstra pekfinger. Och jag som innan är opererad för diskbråck, vet att denna typ att nervskador tar tid att läka. Så det är bara att gilla läget.

Men hela historien började alltså av att jag låg lite fel en natt då jag sov tungt. Någonting kom i kläm och därmed satte smärtan igång. Hälsa, mina vänner. Det är något vi skall vara rädda om! För när vi minst anar det, så vänder det och då blir tillvaron minst sagt svår att hantera.

En färd i mörkret med ljus i sinnet!

Entré dörren öppnades då jag tryckt på dörröppnaren och emot mig blåste en isande vind blandad med regn. Verkligen inget skönt väder att vara ute i så med raska steg gick jag bort mot min bil. Väl några meter ifrån den tryckte jag på knappen som fick det att klicka till i låsen på alla dörrarna samtidigt som innerbelysningen tändes.
Varmt välkomnande stod den nu där och väntade på mig. Jag satte mig i förarsätet och la min "rygga" med datorn i passagerarstolen och stängde dörren.

På vindrutan piskades ett finkornigt regn ner av vinden. Men där jag satt var det torrt skönt. Ännu bättre blev det då jag satte igång motorn som lättstartat drog igång. Och med den även klimatanläggningen som var inställd på sköna 20 grader.

Jag satte i min mobil i sin hållare och tryckte i kabeln som gick till bilstereon. Det tog säkert 30 sekunder innan telefonen kopplat upp sig emot Spotify. Men väl inloggad valde jag en skön lista med musik att lyssna på under min färd hemåt.

Så småningom svängde jag ut på E6'an som skulle ta mig ner till "Götet", denna olycksdrabbade motorväg som nästan dagligen bjuder på någon incident åt det ena eller andra hållet. Förresten inte speciellt konstigt alls med tanke på hur många där ute kör som idioter för att i slutändan endast vinna några futtiga minuter.

Efter endast några kilometer på motorvägen slutar vägbelysningen och man kör rätt in i mörkret. I eftermiddags ett mörker som var ännu värre se igenom på grund av den täta nederbörden. Aurisen gick som en klocka i vanlig ordning och där inne hade jag det varmt och skönt med bilen gåendes på cruise controll.

En bra dag tar färden en dryg halvtimma, men med dagens väder tog det naturligtvis längre tid. Men vad gjorde det, jag satt ju där och kopplade av till musiken och kände mig nöjd efter dagens arbete. Ja, idag kände jag mig riktigt nöjd för idag fick jag veta att jag nästa vecka kommer bli fastanställd.

Och med det i tanken hade det kunnat regna hur mycket det ville utan att det kunde beröra mig.
En bättre julklapp hade jag aldrig kunnat få!

Växande Monarki och lögner

Jag tittade på Aftonbladets första rubrik alldeles nyss. "Kolla, sparken alla talar om!"  står det. Naturligtvis handlar det om Viktorias växande mage. Något jag skulle vilja ha reda på är vilka är ALLA? Det är definitivt inte jag, kanske det är du? Nej, jag tror faktiskt inte det heller. Så frågan förblir obesvarad. Att vara gravid har under alla tider handlat om att ett barn växer i en kvinnas mage. Jag vet inte om det är något speciellt med Viktorias mage enligt Aftonbladets reportrar. Rubriken får mig att må illa!

Men frågan är om inte det växande lilla barnet ändå inte överskuggas av kungen och hans glada vänners förtvivlade kamp om att rentvå sitt förgångna. Kungen står i skogen och vänder blad. Men tydligen har bladet klibbat sig fast i föregående sida. För rykten, historier och avslöjanden duggar tätt i "älgskogen" just nu.

Det känns som att villebrådet just för stunden är Lettström som i smått panik slänger sig bakom olika "buskar" lätt skadeskjuten. Men den stora 16 taggarn man egentligen är ute efter är Kungen själv, men "Lettis" duger gott att roa sig med i väntan på att huvudmålet  hamnar inom sikte.

Jag bara undrar… Vad är detta för fega män som inte vågar står för sitt förflutna? Varför sa dom inte redan från början;

- Ja, det är sant och det var dumt gjort. Men jag förstod inte bättre just då.

Hade det sagts så från början hade all dramatik som nu hela tiden växer inte funnits över huvudtaget. Dessa "fina herrar", ja jag menar Kungen, "Lettis och dom andra Von Pöbeln" vännerna. Alla dessa skriverier får i alla fall mig att se ner på dessa herrar och se dom som en samling mansgrisar som till fullo utnyttjat sin position i samhället.

Här på nätet cirkulerar en bild på en 100-lapp med bild på kungen och med texten "99, inte helt hundra". Den borde göras om nu för siffran 99 har devalverats ytterligare ett antal gånger. Jag skulle föreslå 75 i dagsläget.

An Antarctica research

Någon som minns John Carpenter's film "The Thing" från 1982? John Carpenters version med skådespelare som Kurt Russell är en klassiker i klaustrofobisk paranoia och de fruktansvärda saker som människor kan göra mot varandra när i greppet av rädsla. I denna nyversion spelas Russell rollen av en kvinna, vilket öppnar upp en helt annan uppsättning av möjligheter. 

I Oktober i år släpptes denna modernare version av samma film. För dig som gillar denna typ av film är den helt klart sevärd!

Kyrkoklubben

Ni vet den där klubben som man per automatik i Sverige blir medlem i. Man fyller inte någon ansökan och man får inget medlemskort. Ja, ni vet Svenska Kyrkan! Mina gånger jag har vart i kyrkan går nog att räkna på ena handens fingrar. Jag är döpt och konfirmerad, vart på två begravningar (fruktansvärda tillställningar om du frågar mig). Ja, så var jag syrrans bröllop med.

- Ja, där ser du! Du har ju visst utnyttjat ditt medlemskap i kyrkan.... Eller?

Sanningen är att Innan år 1996 blev alla svenskar automatiskt medlemmar i svenska kyrkan vid födseln om deras föräldrar var medlemmar. Numera blir man normalt sett medlem i samband med dopet. Ansvaret för medlemsskap har alltså flyttats från staten/kyrkan till föräldrarna.

Den svenska kyrkans tro är baserad på tron om en personlig gud, "Gud", och att hans son, Jesus, är världens frälsare. Jag ställer mig från om jag delar denna tro och svaret blir nej.

Man kan fortfarande gifta sig i kyrkan, men endast om en av parterna är medlem i Svenska kyrkan. Dop kan man också fortfarande göra men å andra sidan, varför döp sitt barn om man inte tror på kyrkans budskap?

Som icke-medlem betalar man fortfarande en begravningsavgift till svenska kyrkan eller kommunen, som ger rätt till begravningsplats på en gravplats eller kyrkogård.

Man behöver inte vara medlem i svenska kyrkan för att närvara vid andakter av olika slag som till exempel begravning, giftermål, konserter, gudstjänster med mera.

Så var det då det där med sociala åtaganden.
Istället för medlemskap i kyrkan kan man gå med i eller skänka pengar till en religiöst och partipolitiskt obunden hjälporganisation som till exempel Röda korset, Unicef, Läkare utan gränser eller Situation Stockholm. Då går dessutom alla de pengar man ger verkligen till hjälpverksamheten. Eller köp ett exemplar varje månad av tidningen Faktum så är du med och stödjer de hemlösa.

Jag har i alla fall gjort mitt val, jag har valt att lämna svenska kyrkan. Än så länge märker jag ingen skillnad iplånboken.

Med det hade jag heller inte trott heller det var inte pengarna som fick mig att få ur utan det handlar mer om att jag själv vill bestämma över mina medlemskap, vare det sig det handlar om ICA klubben eller kyrkan.

Sill, skinka och nubbe

Årets julbordssäsong har startat och i och med det dukar de flesta som säljer någon typ av ätlig föda upp med jultallrik eller julbordbuffé. Det finns mycket pengar att hämta kring denna tradition som vuxit sig allt starkare genom åren. Att gå ut och äta julbord med jobbet gör var och varannan anställd idag. Och konkurrensen kring att få dessa till bords är stenhård.

Kvällens utsikt från fönstret, ishow.

Varje kväll har man ett antal sittningar som nästan symboliskt börjar med ett "startskott" då bord efter bord får gå på led och hämta mat. Sill i olika smaker och inläggningar, lax i alla former, jansson och naturligtvis julskinka. Bara för att nämna en liten bråkdel av vad som ofta serveras. Kvalitén, smak och miljöupplevelsen varierar naturligtvis kraftig och så också priset.

Själv kom jag nyss hem från ett julbord ihop med mina kollegor. Och jag känner att det vart en alldeles lagom och mycket trevlig kväll. Tyvärr är det ju så att magen oftast snabbare blir mätt än ögat. Man går där och plockar och till slut är tallriken full. Men är naturligtvis fri att gå och hämta så många gånger man vill men personligen så orkar jag aldrig mer än en sill tallrik och en med varm mat och skinka. Sen är jag proppmätt. Där efter finns ju efterrätter i alla varierande sorter med risa lá maltan som höjdpunkt. Tyvärr orkar jag aldrig komma såpass långt.

Drycken till det hela är naturligtvis julöl och helst lite snaps till sillen. Men ikväll blev det alkoholfritt för min del eftersom bilen väntade på parkeringen utanför. Men det gjorde absolut ingenting eftersom enbart möjligheten att träffa sina kollegor efter arbetstid i en avslappnad miljö är roligt nog. Dessutom är det jobb i morgon som vanligt. Men summan av kvällen blev som sagt en mycket trevlig tillställning med idel glada miner. Och årets

första mål julmat är därmed avverkad.

En stolt pappa!

Igår kom min son till mig för att stanna ett tag igen. Jag kommer hem ganska sent om eftermiddagarna så han var redan hemma då jag kom. Dessutom hade jag på hemvägen tagit svängen om Clas Ohlson och bytt en "väderstation" som slutat fungera.

Stolthet

Väl hemma fick jag en go kram av min son. Han var på ett strålande humör. Innan jag började laga middag kom vi in på hans praktik via skolan, som han gör nu. På eget initiativ har han tagit tag i det företagets webbsida. När han ivrigt berättade om detta så blev jag nyfiken och han hämtade sin dator. Det visade sig att han gjort en helt ny sida som var uppbyggd på ett helt annat vis.

Den stora finessen med sidan var att det via sidan gick att boka (i detta fallet resor). Han hade gjort ett gränssnitt som visas "utåt" och ett administrativt gränssnitt med inloggning, där företaget kunde lägga upp resor, eller ta bort resor samt få kompletta beställningar med uppgifter på de resenärer som bokat och så vidare. Det var ett gediget arbete han lagt ner på sin webbsida.

Den som gick in och gjorde en bokning fick en bekräftelse på detta via mail. Sidan var i princip klar och det var bara lite design kvar att göra. Han bollade tankar med mig samtidigt som jag lagade middag och vi hade en underbar "pappa-son" stund.

Jag var självklart väldigt stolt över vad min son åstadkommit, han hade tänkte på allt. Bara en sådan sak som krypterad inloggning på sidan och bekräftelsemail till den som bokat. Jag var i det närmaste ganska förbluffad över vad min son gjort för det företaget på några veckor. Dom hade ju tänkt gå ut och köpa en färdig lösning för dyra pengar. Pengar som dom nu slipper betala.

I vårt samtal där i köket igår kväll så insåg jag att min son nog valt rätt spår. Han läser programmering och är envis och noggrann, dessutom är han "hungrig" att lära nytt hela tiden. De egenskaperna kommer bära honom långt i sitt yrkesval tror jag.

Det var en mycket stolt pappa som gick och la sig så småningom igår kväll. Att jag dessutom överraskat en före detta kollega med ett telefonsamtal

under dagen gjorde att min tisdag kändes väldigt bra.

Röde Orm!

Ja, det låter som något begrepp i något pirat sammanhang. Men det är det faktiskt inte denna gången utan det är Partihallsförbindelsen som härom dagen blev klar och förbinder E20 med R45'an.

Partihallsförbindelsen

Uppgift nu: Förbinda E 20 och E 45. 

Om några år: Kopplas till planerade Marieholmstunneln under Göta Älv.

Längd: 1 150 meter. 

Kostnad: 1,8 miljarder. 

Körklar: Slutet av november 2011. 

Byggtid: 3 år. 

Livslängd: 120 år. 

Betong: 33 500 kubikmeter. 

Stål: 3 500 ton. 

Pålar: 125 000 meter. 

Beställare: Trafikverket. 

Byggare: Skanska.

Där har ni förutsättningarna för vår nye röde orm här i Göteborg. Jag har inte provkört den ännu för vem vill egentligen komma ner på 45'an just idag eftersom värre väg får man leta efter. Men så snart även riksväg 45 blir ordning på så kommer den röde ormen väl till pass. Och i etapp 2 så kommer den ju förbinda ännu fler vägar.

Allt så att vår kära Tingstadstunnel blir avlastad. Jag ser fram emot när "Röde Orm" ringlat sig ända fram till E6 på Hisingssidan. Då kommer den blir riktigt bra och morgonrusningen får möjlighet att stagnera aningen.

Så var denna helgen slut

Återigen har en helg flugit iväg. Jag hinner inte med riktigt känner jag. En månad kvar knappt på detta år 2011. Ett år som för mig vart ett förändringarnas år. Minst sagt.

Men jag lämnar detta året med ett mycket bättre mående än jag hade när jag gick in i det. Det har varit ett tufft år, mycket tufft. Jag har tvingats göra saker emot min vilja och jag har tvingats att "radera många människor ur mitt liv". Några av dom kommer jag kanske träffa igen, det är det ingen som vet.

Men jag fick även radera en stor kärlek. Hur man nu kan göra det? För det kan man inte. Känslan sitter kvar i kroppen och lär säkert göra det i evigheter. Just detta är roten till alla andra förändringar jag tvingats gör med mitt liv i år.

Jag tänker tillbaka på detta år som tillsammans med 2009 är de svåraste åren i mitt liv. Men 2011 har för mig vart ett år där jag tagit stora avgörande beslut för att sedan försöka bygga upp tillvaron på nytt igen. Och jag har även sagt punkt till människor som endast tog min energi utan att ge något tillbaka men även personer som sårat mig.

Vi är inte riktigt där ännu men 2012 tror jag kommer bli ett år som ger mer glädje och lycka. Ett år att fortsätta lägga livets pussel.

Men denna gången med helt nya bitar.

Julen närmar sig!

2'a advent idag redan. Och bara några veckor kvar till jul. Apropå jul och nyår förresten, dom ligger ju på lördagar i år så det blir minimalt med ledighet om man inte kompletterar med extra ledighet. Själv tänkte jag två extra dagar ledig från mitt arbete så det blir två extra korta arbetsveckor där.

Kommande vecka vankas det julbord med jobbet. Vi skall till värdshuset på Liseberg och äta och det skall bli mysigt. Speciellt eftersom jag ens aldrig varit inne på Liseberg under vintertid. Det blir säkert görabra tror jag :)

Jul tillhör annars en av helgerna då dom ensamma blir ensammare och dom fattiga fattigare. Jul i Sverige innebär att var och en samlar ihop sig familj och släkt och stänger dörren. Det är en ren familjehögtid. Den som ingen familj eller släkt har får stå utanför och fira bäst den vill. Så är det och så har det alltid varit. Men framför allt, som jag skrivit innan, Julen är till för barn enligt mig.

Vore det inte för att jag själv har barn så skulle mina jular sett mycket annorlunda ut än vad dom hittills gjort. Men min lilla son har nu gått och blivit vuxen så han är inget barn längre. Och därmed faller mycket bort kring julen för mig. Julklappar till exempel.

Barn skall ha julklappar det är en självklarhet. Men själv är jag verkligen inte noga med att få någon. Och nu har min son signalerat att han inte har något som han önskar sig utan det han vill ha är pengar insatta på hans konto. Förr innan jag hade egen familj och barn så samlades vi kompisar lite senare på julafton och umgicks. Det var väldigt kul.

Jaja, vips så är julen över och etiketterna på alla osålda julskinkor i mataffärerna byter namn till helgskinka och senare påskskinka.

Hur ekonomiskt rustad är du?

Minns ni Ann Wibble? Hon var folkpartist och nationalekonom. Hon sa på sin tid att varje vuxen svensk minst borde ha en månadslön i besparingar på banken. Jag minns att det snackades en del om det då, för vem hade det. Ja alltså om man var i den åldern jag var då, vi pratar tidigt 90-tal.

Men om man ser till idag. Besparingar på banken som folk har. Vem har en månadslön sparad idag? Och hur länge räcker den om det skulle bli kris? Vet vet allesammans att 1000 kr idag inte är värt speciellt mycket. En shopping på stan och man kommer lätt upp i den summan. Men om det skulle bli riktig kris då? Om räntan skulle panikhöjas eller om du skulle bli arbetslös en längre tid. Ju fattigare man är du mer värde få 1000 lappen.

Idag pratar man om att 25 000 kr i besparingar på banken kan vara ett minimum på en någorlunda bra buffert. Ja, äger du din egna bostad så kanske den summan är aningen låg. Men om vi ser det generellt.

Personligen så sparar jag undan så mycket jag bara kan när lönen kommer, dessvärre så tar jag av besparingarna allt eftersom månaden går. Jag kan inte påstå att jag är särskilt hård kring mina besparingar utan då jag känner att jag behöver så plockar jag snabbt fram de pengarna som behövs. Ja, om de nu finns på sparkontot vill säga. 

Men så har jag heller inte speciellt höga lån. Det är ju värre med dom som har bostadslån på flera miljoner. Några procents räntehöjning drabbar den skuldsatte hårt med det samma. Ni som var med under 90 talets början och hade skulder då förstår vad jag menar. Det var då "bostadsbubblan" fullkomligt explodera och reporäntan blev absurda 500%.

På den tiden gick jag och läste data och min sambo hade ett dåligt betalt arbete. Vi ägde en bostadsrätt som vi köpt för 350 000 kr. Jag minns att när väl boende kostnaden var betald så fanns det inte mycket över på vår inkomst. Självfallet blev detta ohållbart och till slut så sålde vi lägenheten med 200 000 kr i förlust. 

Det var min erfarenhet kring att äga ett eget boende. Fast å andra sidan så var det en extrem situation. Men man vet aldrig, kanske det kommer något liknande nu när Europas ekonomier är i gungning.

Så vi hamnar återigen i frågan, hur mycket sparar du eller hur mycket har du i en ekonomisk buffert? Pengar, en grymt tråkig diskussion egentligen men ack så viktig. Jag vet själv för längesen när jag hade det fattigt ställt hur man mådde över att oroa sig kring sin ekonomi. Att inte riktigt veta om inkomsten verkligen täckte de utgifter man hade. 

Snåla människor, ja dom hatar jag… Dom som går igång på att se pengahögen växa utan att ens kunna unna sig en endaste sak. Men att vara ekonomisk är en tillgång. Pengar är till för att användas men det skall göras på sådant vis att man även har en buffert för att klara oförutsedda utgifter såsom sjukdom, arbetslöshet eller kanske en dyr bilreparation.

Pengar… ger ingen lycka men gör ändå livet lite enklare...

Klurigheter

Hur smart du egentligen? Redo? KÖR!

Fråga 1
Du deltar i ett lopp. Du tar dig förbi personen på andra plats. Vilken position har du nu?

Svar: Om du svarade första platsen, så har du helt FEL!
Om du tar dig förbi personen på andra plats, så tar du hans plats. Du är tvåa.

Försök att göra bättre ifrån dig på nästa fråga.

Ta nu inte lika mycket tid på dig att svara på den andra frågan som på den första.(Du vet att du tog för mycket tid på dig.)

Fråga 2
Om du tar dig förbi den sista personen i loppet, vilken plats har du då?

Svar: Om du svarade näst sist, så har du fel igen! Hur kan man ta sig förbi den som ligger sist?

Fråga 3
Verkligt svår matte. Denna fråga får du bara använda huvudet för, ingen penna, inget papper.

Ta 1000 och lägg till 40.

Lägg nu till ytterligare 1000.

Lägg till 30.

Lägg till ytterligare 1000.

Lägg till 20.

Lägg till ytterligare 1000.

Lägg nu till 10.

Vad får du då?

Svar:
Fick du 5000? Korrekt svar är naturligtvis 4100.
Tror du mig inte? Kolla med penna och papper.

Idag är inte din dag va? Kanske att du klarar den sista frågan...

Fråga 4
Marias far har fem döttrar: Nana, Nene, Nini, Nono. Vad heter den femte dottern?

Svar:

Nunu? Nana? Nene? NONO? Naturligtvis inte, hon heter ju Maria. Läs frågan en gång till!